Våldets olika ansikten

Kunskap är sunt, men vem bestämmer? En studie visar att mellan åren 1400 och fram till 2000, har forskning kring våldets olika ansikten dominerats av män. Endast på slutet av 1990-talet har enstaka kvinnliga proffessorer lyfts fram.

För mig speglar bland annat detta verkligheten av våldets dilemman och visar på vilka attityder som faktiskt styr maktförhållandena mellan de olika könen.

Under seminariet om våldets olika ansikten på internationella kvinnodagen i Stadshuset den 8 mars i Sundsvall, fick vi ta del av synen kring våldets olika karaktärer där någon förvandlas till något, ofta mellan man och kvinna - men även i samkönade relationer.


Men vad är det då som driver en människa att utöva negativ makt mot någon annan? Enligt seminarieledaren är negativ maktutövande och förhållningssättet till våld könsrelaterat. Exempelvis att pojkar som blir mobbade i skolan inte ska lära sig att ta stryk, utan istället svara med samma mynt tillbaks. Flickor däremot ska vara mer ursäktande och vika undan när våldet är framme istället för att ta för sig.

Min reflektion kring detta är att visst ligger det något i det resonemang som seminarieledaren Carin Holmberg lyfte fram. Dock vill jag lägga till att det finns andra aspekter med i det hela. Med anledning av vår strävan efter ett mer jämlikt samhälle mellan könen, så tycker jag mig ha erfarit att våld och hot även existerar mellan samma kön och samma åldrar. Med detta menar jag inte endast i de relationer där det rör sig om homosexualitet, utan även mellan klasskamrater och människor man känner i allmänhet som man ogillar av olika anledningar.

Nu säger jag inte att det är dåligt att vi strävar efter ett jämlikare samhälle. Som liberal anser jag att det är något av de viktigaste områden att ta upp för diskussion och för en bättre värld. Vi har mycket att jobba på i detta ämne. Vad jag menar är att strävan efter jämlikhet bör inte ske på bekostnad av någon annan.

Författaren Carol Adams säger att vi och dem-tänkandet öppnar för förtryck. Jag är helt och hållen benägen att instämma. Ett konkret exempel är när man möter en människa med en helt annan bakgrund än en själv. Det kan vara någon som har föräldrar i äldre ålder än de andra barnens föräldrar. Men i det stora hela tycker jag mig se och höra att det rör sig om när man möter människor från andra länder - och dessutom när man är i grupp.

Här vill jag komma till att likheter ter sig olika i olika skeden i livet. Unga människor, skolelever och ungdomar har en högre tendens att känna sig tvungna att vara lika varandra främst inom gruppen för att kunna utvecklas än andra grupper i samhället. Det kallas jämlikhet. Jag kallar det ojämlikhet.

Människors våld kan aldrig förklaras med olika argument anser jag. Däremot kan det finnas förklaringar till varför någon gör si eller så men det är aldrig någon ursäkt. För att kunna utsätta någon för våld och hot, måste personen i fråga ha förmågan att omdefiniera någon till något som inte har något existensberättigade, som i sin tur leder till ett objekt och senare till en främlig.

Så frågan är hur samhällets struktur skapar våra maktförhållanden. En struktur blir till vad en enskild individ gör och säger, genom att göra någon till något.