Väljer jag rätt?

Att det är brist på studievägledare i de svenska skolorna är det ingen tvekan om. Vi kan läsa i söndagens Sundsvalls Tidning att Jan Björklund (fp) tänker satsa mer resurser på studievägledare i skolorna. Ett mycket konkret och bra förslag, som egentligen aldrig skulle ha reducerats från Sveriges skolor, enligt min mening.


Jag minns när jag själv gick på högstadiet i åttonde klass, då det var dags att göra ett provval inför det framtida gymnasielinjen som det hette då. Mina ambitioner var ganska höga vill jag minnas. Jag skulle göra allt för att komma ifrån det jobbiga högstadiet, och därmed se fram emot en linje som jag verkligen var intresserad av att läsa. Mina ambitioner om att läsa många språk och historia, visade sig vara fel vid denna tidpunkt i livet.

Vi hade en studievägledare på vår högstadieskola och jag minns att jag tycket mycket om att sitta och prata med honom om hur framtiden i gymnasiet kunde se ut för mig. För mig var han guld värd, då han ledde mig in på rätt spår under den perioden, genom att få mig att ändra inriktning till gymnasiet från en treårig teoretisk humanistisk linje, till en yrkesinriktad linje med distributions- och kontorskunskap, där det ingick praktik två dagar i veckan andra läsåret. Sedan fick jag läsa in tredje året på gymnasiet på komvux, med anledning av att jag i ett senare skede hade funderingar och ambitioner att läsa vidare på högskola eller universitet.

Det kan inte vara möjligt att klassföreståndare och lärare ska bära det avgörande ansvar som en studievägledare har, som det faktiskt är för varje enskild elevs framtid. Det handlar både om knapphändig tid och brist på resurser och kunskap i just detta område. Det skulle inte heller vara angenämnt att studievägledare tog på sig rollen om lärare och klassföretståndare, med allt vad det innebär utöver den reella undervisningen.


Med detta vill jag återkoppla idén som folkpartiets Jan Björklund har, om att studievägledarna bär på en nyckelroll i den svenska skolan, på såväl kommunala som friskolor, som inte är att förkasta. Bland annat gemom att vägleda varje elev in på rätt spår, speciellt när det i dagsläget är ett ganska stort gap mellan vilka önskemål elever har och vilka arbetens som finns.

Vi gör oss själva en björntjänst om vi inte tar studievägledarnas roll i skolan på allvar, och inte minst mot våra barn och ungdomar som har hela sin framtid för sig. Om vi reducerar studievägledare i skolorna, eller helt och hållet tar bort dem, så ställs ju varje enskild elevs framtid i gymnasiet och ut i arbetslivet på sin spets, då de inte får den proffessionella hjälp som en studievägledare verkligen kan ge när de verkligen behöver. Istället riskerar vi att alltfler elever väljer fel utbildning och inriktning i sina yrkesliv, som de senare får ändra inriktning på genom komvux och liknande.

Jag hoppas och tror att Björklund (fp) verkligen ser varje enskild elevs behov och preferenser som högsta prioritet genom detta nedskrivna förslag. Bland annat genom konkreta förslag på hur det ska satsas på fler studievägledare.