I tron på ett bättre liv

Skolbarnen på Victor Maldonadoskolan i byn Sachaca, en kvarts bilresa från Arequipa i södra Peru, lever med precis liknande visioner om framtiden med utbildning, karriär och familj som svenska barn. Men där stannar likheterna.
I tron på ett bättre liv i storstäderna, bort från misär i sina hemtrakter i de Andiska områdena som Puno samt från Bolivias fattigaste delar som gränsar till Peru, försöker familjerna ta sig till Arequipa, men inser snabbt att livet inte blir bättre. Snarare tvärtom.
Skolbarnens vardag innebär psykiskt och fysiskt våld varje dag, såväl i skolan som hemma. Vid en intervju med en volontär som arbetar för volontärorganisationen GVI, Global Vision International, som lärare på Victor Maldonadoskolan i byn Sachaca, fick jag ta del av mycket intressanta men fruktansvärda upplevelser som barnen i byn lever med varje dag.
Barnens utsatthet genom fysiskt och psykiskt våld både i skolan och hemma sätter ofta sin prägel på deras beteenden, framförallt under lektionerna genom svåra koncentrationssvårigheter. Barnen törs inte kavla upp ärmarna på sina tröjor, trots den heta värmen. Skräcken att visa upp blåmärken i skolan efter sina plågoandar till föräldrar, gör att lidandet blir allt större och att det påverkar utbildningen i skolan, då tryggheten är totalt obefintlig.
Utemiljön visar också på oerhörda skillnader i förhållande till den svenska och västerländska skolmiljön. Det finns inte ens riktiga grusvägar som är möjlig att promenera normalt på. Istället rasar stora stenar och grusruiner när regnperioderna har satt fart. Skolgården ger inte barnen den allra bästa tillfredsställelse och trygghet, då den som så många andra skolgårdar ligger i en sluttning utmed bergen. Gungor och klätterställningar som svenska och västerländska skolbarn tar för givet att ska finnas, är eleverna i Sachaca totalt ovetande om.
Inte heller accepterar rektor och lärare på Victor Maldonado att skolbarnen pratar sitt eget språk, qechua, som är Perus näst största språk efter spanskan. Trots att en del lärare själva kommer från utkanten av Arequipa, blir barnen agade eller psykiskt trakasserade om de inte talar spanska, såväl på rasterna som på lektionerna.
Precis som i Sverige råder det allmän skolplikt i Peru. Likaså är all utbildning gratis. Men det märks inte på utbildningsnivån och fördelningen av resurser till skolorna och eleverna i Peru. Föräldrarna får själva skaffa all skolmaterial till sina barn. Likaså sjukförsäkring, läkar- samt tandläkarbesök.
Våldet förknippat med auktoritet och språkhindret för barnen i byskolorna gör livet inte sällan outhärdlig för barnen. Likaså den bristande jämställdheten mellan flickor och pojkar i skolorna men framförallt utbildningens låga nivå, påverkar också livet mycket negativt. Våldets dominoeffekt, där barnen blir slagna och trakasserade av lärarna, som i sin tur blir misshandlade av sina män, visar därmed auktoritet mot den som anses svagare genom att slå och trakassera.
Eftersom det är skolmaterial, motivation, men framförallt trygghet som driver barnen bland annat på Victor Maldonado att kämpa vidare i skolan, är det hög tid att Peru, som är ett land under stark utveckling på andra områden, fortsättningsvis uppmuntras till jämställdhet och trygghet i form av ökad kvalitet på utbildning av västvärlden och Sverige. Startkapital från Sverige och fortsatt verksamma västerländska organisationer som arbetar fokuserat på våldsutsatta kvinnor och barn med genusperspektiv och utbildning som centrala verktyg, är några konkreta förslag som på sikt kan öka jämställdheten, tryggheten och utbildningsnivån för bland annat barnen på Victor Maldonadoskolan i byn Sachaca utanför Arequipa.
2011 är det nationellt val i Peru. Trots två mandat, om än inte sammanhängande, så har inte det vänstersocialistiska APRA-partiet med Alán García i spetsen visat på ökad social välfärd och jämlikhet för ett tryggare liv med ökad utbildning för de som är i mest behov av det.

Av: Maria Lilja